Det råder en renässans för den enkla och rustika maten. På topprestaurangerna har den traditionella svenska husmanskosten intagit finmatsalarna. Klassiker trängs på menyerna!

Begreppet husmanskost kommer från husman, ägare till ett litet hus utan tillhörande mark, ursprungligen en sammanfattande benämning på enkel, billig, klassisk vardagsmat som åts på landet. Närodlat efter säsong ... Honnörsord i dagens matdebatt.
Den svenska husmanskostens råvaror är inhemskt svenska - fläsk i alla former, fisk, grova spannmål samt potatis och andra rotfrukter. Tids- och omsorgskrävande matlagningsmetoder som redningar och långkok är vanliga.
Exempel på svensk husmanskost är kroppkakor, kalops, rotmos med fläsk, köttbullar, ärtsoppa, pannkakor, inkokt lax, fiskbullar, palt, raggmunk, kåldolmar, nävgröt och pytt i panna.

Husmanskosten har under senare tid genomgått en renässans sedan kända kockar som Tore Wretman presenterat moderniserade varianter av klassiska svenska rätter. I denna "nouvel husman" har man ofta minskat på fett, infört nya råvaror och ändrat vissa tillagningsmetoder för att snabba på tillagningen och på ett bättre sätt ta vara på råvarornas näring och smak.
När det kommer till snabbmat har vi fått många tillskott under 1900-talet. Många minns restaurang Östergök i Stockholm och därmed pizzans intåg på 1960-talet. Senare kom kebab och falafel ...

Den internationellt mest kända rätten är köttbullar. En annan, egentligen väldigt typisk svensk maträtt, är falukorven, som till skillnad från köttbullarna är mer unikt svensk, liksom filmjölk och knäckebröd. Torsdagen har traditionellt varit en soppdag, eftersom pigorna då hade ledigt halva dagen, och soppa var en lättlagad rätt. Den mest framstående är ärtsoppan, fortfarande en vanlig lunchrätt på krogen.